24 december - Dopparedan
Revolutionen kommer bli allt annat än en simpel tebjudning. Det kan jag lova. På den långa vägen dit behövs dock några uppiggande vilopauser. Väntan på en av dessa ankomster, kanske mest efterlängtade någonsin, slutar nu. Tack.
Från mig till dig. Ha en riktigt god jul. Kom ihåg att ugglorna inte är som de verkar.
Från mig till dig. Ha en riktigt god jul. Kom ihåg att ugglorna inte är som de verkar.
Dan Andersson
23 december - Dan före Dan
Påven höll idag sitt årliga jultal. Enligt en pålitlig källa ska han ha talat illa om homosexuella. Inte helt oväntat, men var det nödvändigt? Att kristna, överlag katoliker, hyser en stor rädsla för vardagen vet vi alla. Verkligheten vi vanliga människor börjat skåda alldeles för sent lär bli allmänt vedertagen för pryda påvar i nästa årtusende. Var så säker. Ord om skräcken står bl a i följande liberalt skrivna artikel: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=867235
Jag har hört att en viss Silvia har fyllt pensionär denna dag. Hon kan numera inneha titeln med ett extra gott samvete. Antar att hon nu kommer luta sig gott tillbaka i stolen för ännu en upplyftande omvandling då hon tycker om att leka kurragömma med ålderns tecken.
Årets roligaste artikel sågs nyligen på vår populäraste nätsajt. Ironi eller inte. Låt hoppas att Aftonbladet har humor. Annat vore sorgligt. I tre stora stycken skildrar de nämligen den stackars Jonas som inte fått hem sina dyrt beställda julklappar från nätet då han var för sent ute. Stackars. Dagens ungdoms I-landsproblem läses här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4062751.ab
Jag har hört att en viss Silvia har fyllt pensionär denna dag. Hon kan numera inneha titeln med ett extra gott samvete. Antar att hon nu kommer luta sig gott tillbaka i stolen för ännu en upplyftande omvandling då hon tycker om att leka kurragömma med ålderns tecken.
Årets roligaste artikel sågs nyligen på vår populäraste nätsajt. Ironi eller inte. Låt hoppas att Aftonbladet har humor. Annat vore sorgligt. I tre stora stycken skildrar de nämligen den stackars Jonas som inte fått hem sina dyrt beställda julklappar från nätet då han var för sent ute. Stackars. Dagens ungdoms I-landsproblem läses här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4062751.ab
Dan Andersson
22 december - Samma gamla visa
Herr Obamas nya regering har presenterats till fullo så här lagom till julafton. Inte helt otippat gav listan få överaskningar för den inlästa. Merparten är dessutom uråldriga gubbar som alla säkerligen sjunger på sina sista verser på denna jord.
Killen lovade förändring, särskilt i försvarspolitiken. Okej. Vi vet alla att amerikas försvar existerar på annan ort, då de väljer att hitta sina fiender på plats. Inte lär det bli bättre när han låter när ministern, från föregående år, sitta kvar på sin post en alldeles för lång tid extra.
Dessutom ska han ha valt en ytterst konservativ (konstigt vore väl annars?) präst för den kristna cermonin som alltid infaller vid den sagolika kröningen. Traditionellt.
Dagarna fram till inflytten spenderar den omtalade, med familj, på paradisöarna i Hawaii. Flott ska det vara.
Killen lovade förändring, särskilt i försvarspolitiken. Okej. Vi vet alla att amerikas försvar existerar på annan ort, då de väljer att hitta sina fiender på plats. Inte lär det bli bättre när han låter när ministern, från föregående år, sitta kvar på sin post en alldeles för lång tid extra.
Dessutom ska han ha valt en ytterst konservativ (konstigt vore väl annars?) präst för den kristna cermonin som alltid infaller vid den sagolika kröningen. Traditionellt.
Dagarna fram till inflytten spenderar den omtalade, med familj, på paradisöarna i Hawaii. Flott ska det vara.
Dan Andersson
21 december - Socker
Slutspurten på julhandeln skådades på nära håll idag. Stockholms gator bestod av människor som alla bar på tre eller flera kassar, fulla med potentiella julklappar. Varför har alla så bråttom?
Som tur var flödade kylan i luften. Som motpol till den kokheta temperaturen inne på gallerian fungerade den som en törstsläckare. Det gjorde även den inhandlade drickan jag fixade på min shoppingrunda som, i dubbel bemärkelse, gick i kaptalismens tecken. Importerad från det förlovade landet i väst står en av dessa nu uppdrucken på mitt skrivbord.
Än så länge njuter jag av ledigheten.
Som tur var flödade kylan i luften. Som motpol till den kokheta temperaturen inne på gallerian fungerade den som en törstsläckare. Det gjorde även den inhandlade drickan jag fixade på min shoppingrunda som, i dubbel bemärkelse, gick i kaptalismens tecken. Importerad från det förlovade landet i väst står en av dessa nu uppdrucken på mitt skrivbord.
Än så länge njuter jag av ledigheten.
Dan Andersson
20 december - Länge leve betongen
Kravaller i Rosengård. Ett flertal bränder och diverse vandalisering har genomförts under kort tid de senaste dagarna. Rykten sprids. Varför händer detta?
En inskränkt idiot, tilllika rasist, vill helst ha bort dessa från stället de bor på och förlägga massan på okänd ort, riva skiten och inkvartera inavlade lantisar. En ignorant individ, läs statsminister/politiker, lyfter inte ett extra gram då de ska klara av den svåra situationen själva. En omtänksam person, som undertecknad, vill göra det bättre för invånarna på plats eftersom han tycker att alla människor förtjänar välmående.
Platsen som nämnts samt mera lokala sådana, Rinkeby och Tensta (för att nämna några), är båda utnötta och slitna. Det är fakta. Många reportage i media, om hur dåligt bostäderna underhålls, vittnar om hur oerhört skrämmande vårat segregerade land är. En smutsig tillvaro lägger grunden till ett osäkert klimat. Därefter följer ilska och obehag.
Samtliga förorter till de flesta städer landet runt växte upp i och med, det så kallade, miljonprogrammet. Vid en enorm bostadsbrist för lite mer än trettio år sedan skulle mer än en miljon bostäder byggas. Jag bor själv i ett sådant hus. Förfallet är det dock inte. Varken invändigt eller utvändigt. Varför ska det vara olika?
Miljonprogrammet var ett statligt initiativ. Bostäder sades vara till för alla. Varför inte genomföra skattefinansierad hjälp åt att renovera alla platser som lät byggas av den dåvarande regeringen? Med upprustning kommer därefter en uppdatering av områdets tillhörigheter och publika tillhåll.
Problemet ligger inte i integrationspolitiken. Problemet med upplopp, misär och missnöje har att göra med en saknad vilja av att införa rättvisa i Sverige.
Länge leve betongen.
En inskränkt idiot, tilllika rasist, vill helst ha bort dessa från stället de bor på och förlägga massan på okänd ort, riva skiten och inkvartera inavlade lantisar. En ignorant individ, läs statsminister/politiker, lyfter inte ett extra gram då de ska klara av den svåra situationen själva. En omtänksam person, som undertecknad, vill göra det bättre för invånarna på plats eftersom han tycker att alla människor förtjänar välmående.
Platsen som nämnts samt mera lokala sådana, Rinkeby och Tensta (för att nämna några), är båda utnötta och slitna. Det är fakta. Många reportage i media, om hur dåligt bostäderna underhålls, vittnar om hur oerhört skrämmande vårat segregerade land är. En smutsig tillvaro lägger grunden till ett osäkert klimat. Därefter följer ilska och obehag.
Samtliga förorter till de flesta städer landet runt växte upp i och med, det så kallade, miljonprogrammet. Vid en enorm bostadsbrist för lite mer än trettio år sedan skulle mer än en miljon bostäder byggas. Jag bor själv i ett sådant hus. Förfallet är det dock inte. Varken invändigt eller utvändigt. Varför ska det vara olika?
Miljonprogrammet var ett statligt initiativ. Bostäder sades vara till för alla. Varför inte genomföra skattefinansierad hjälp åt att renovera alla platser som lät byggas av den dåvarande regeringen? Med upprustning kommer därefter en uppdatering av områdets tillhörigheter och publika tillhåll.
Problemet ligger inte i integrationspolitiken. Problemet med upplopp, misär och missnöje har att göra med en saknad vilja av att införa rättvisa i Sverige.
Länge leve betongen.
Dan Andersson
19 december - O helga ledighet
Uppehåll. Paus. Jullov. Orden är många att beskriva tiden som just nu står framför mig och de flesta skolungdomar landet runt. Det är dags att ladda batterierna. Det är dags för vila.
Traditionsenligt vallfärdade samtliga på Fria Gymnasieskolan till guds felvända hus denna dag. På väggen hängde en man med tom blick som välkomnade oss vid ingång. Skuplterad. Livets slut mötte han vid en enormt plågsam tortyr för några år sedan. Glorifierad död, någon? Detta fick mig dock inte att tappa sugen för det som komma skulle.
Paradoxalt nog slogs jag och alla andra med den oändliga hettan som rådde under den härliga potpurri av julsånger det bjöds på. Det gavs även plats åt entusiastisk predikan vilken fixade en spännande saga om ett brutalt dödsfall som ligger till grund för byggnades namn. Glorifierad död, någon?
Bland klart överlägsen operasång och lärarbekännelser var det, som alltid, lätt att känna sammanhållning och gemenskap till alla och envar. Glädje åt andan. Snacka om religiöst. Min allra sista julavslutning - någonsin - var, med en gnutta vemod, till ända.
Något samlat betygsdokument gavs faktiskt inte ut till oss utmattade elever. Godtyckligt och snedvridet satta bokstäver får vi gott vänta på tills den efterlängtade studenten ska övertas till sommaren. Tack.
Traditionsenligt vallfärdade samtliga på Fria Gymnasieskolan till guds felvända hus denna dag. På väggen hängde en man med tom blick som välkomnade oss vid ingång. Skuplterad. Livets slut mötte han vid en enormt plågsam tortyr för några år sedan. Glorifierad död, någon? Detta fick mig dock inte att tappa sugen för det som komma skulle.
Paradoxalt nog slogs jag och alla andra med den oändliga hettan som rådde under den härliga potpurri av julsånger det bjöds på. Det gavs även plats åt entusiastisk predikan vilken fixade en spännande saga om ett brutalt dödsfall som ligger till grund för byggnades namn. Glorifierad död, någon?
Bland klart överlägsen operasång och lärarbekännelser var det, som alltid, lätt att känna sammanhållning och gemenskap till alla och envar. Glädje åt andan. Snacka om religiöst. Min allra sista julavslutning - någonsin - var, med en gnutta vemod, till ända.
Något samlat betygsdokument gavs faktiskt inte ut till oss utmattade elever. Godtyckligt och snedvridet satta bokstäver får vi gott vänta på tills den efterlängtade studenten ska övertas till sommaren. Tack.
Dan Andersson
18 december - Innan allting tar slut
När nätterna blir långa och sömnigheten tar vid ska det bli skönt att gå ut ifrån en av kristendomens filialer imorgon strax efter avslutningen. Det är då dags att pusta ut efter en kaotiskt jobbig och en aldrig så stressig höst.
Ledigheten kommer inte en dag för tidigt.
Ledigheten kommer inte en dag för tidigt.
Dan Andersson
17 december - Titta han lever
Det Aftonbladet skriver handlar mest om en massa skit. De har även en förmåga att göra de viktigaste händelserna till ren smörja. Deras sida på nätet är därför användbar för dig som vill se senaste nytt i missförstådda artiklar. Det slog mig dock att följande nyhet inte hade så pass mycket att dölja under ytan.
En liten parvel som oturligt nog kommit till världen i Amerika, av alla länder, har döpts. Adolf Hitler var namnet. Den inskränkta farsan motiverade dock valet med att det helt enkelt är ett ovanligt namn. Sonen är unik. Lysande motivering. Kringående och inövade repliker gör han även på frågan huruvida han ser på namnets aningen smutsiga historia.
Bakom honom hänger en svart plansch med ett välkänt kors centrerat under den välkända örnen. Samma tecken hittas även i ett knippe tatueringar på den omtalade. Tillfällighet? Nej då. Han är helt enkelt omåttligt intresserad av tysk kultur, påstår han. Nazist? Inte det heller.
Värt att nämna vore även att resterande barn av olyckligt lottade i samma familj stoltserar med bevingade namn såsom Himmler och Arayan Nation.
En liten parvel som oturligt nog kommit till världen i Amerika, av alla länder, har döpts. Adolf Hitler var namnet. Den inskränkta farsan motiverade dock valet med att det helt enkelt är ett ovanligt namn. Sonen är unik. Lysande motivering. Kringående och inövade repliker gör han även på frågan huruvida han ser på namnets aningen smutsiga historia.
Bakom honom hänger en svart plansch med ett välkänt kors centrerat under den välkända örnen. Samma tecken hittas även i ett knippe tatueringar på den omtalade. Tillfällighet? Nej då. Han är helt enkelt omåttligt intresserad av tysk kultur, påstår han. Nazist? Inte det heller.
Värt att nämna vore även att resterande barn av olyckligt lottade i samma familj stoltserar med bevingade namn såsom Himmler och Arayan Nation.
Dan Andersson
16 december - Med rätt att döda
Det tog mig några år att tillslut se Michael Moores första kontroversiella rulle - Bowling for Columbine. Filmen gav mig underlag för mina redan starka åsikter om ett livsfarligt system i världens räddaste land - USA.
Filmen belyser den vapenindustri/hysteri som råder till tusen på andra sidan Atlanten. Ty de har en grundlag ( ! ) vilken stödjer varje medborgares rätt att inneha vapen. De flesta butiker säljer både ammunition och pistoler. Varför? De måste kunna försvara sig. Mot vem? Mot lika skraja medmänniskor.
Det är knas på amerikanarnas mentalitet då många kommentarer från vanliga dödliga under filmens gång replikerar gång på gång hur det gäller att ständigt vara på sin vakt. Inte konstigt när döden ligger fri att enkelt användas hos vilken invånare som helst. Det är onekligen en helt annan kultur vi utomstående helt enkelt inte förstår oss på.
Filmen belyser den vapenindustri/hysteri som råder till tusen på andra sidan Atlanten. Ty de har en grundlag ( ! ) vilken stödjer varje medborgares rätt att inneha vapen. De flesta butiker säljer både ammunition och pistoler. Varför? De måste kunna försvara sig. Mot vem? Mot lika skraja medmänniskor.
Det är knas på amerikanarnas mentalitet då många kommentarer från vanliga dödliga under filmens gång replikerar gång på gång hur det gäller att ständigt vara på sin vakt. Inte konstigt när döden ligger fri att enkelt användas hos vilken invånare som helst. Det är onekligen en helt annan kultur vi utomstående helt enkelt inte förstår oss på.
Dan Andersson
15 december - Bush fick käka kängor i Irak
Skrifter har haglat.
Reportern stod inte ut med att ha förenta staternas högsta man på sin mark. Journalisten blev så pass lack att han, på presskonferensen, lät båda skorna åka av fötterna för att istället försöka träffa självaste George i fronten med dessa. Denne hann dock ducka för att med ett snett leende sedan beakta vakterna som drog ned killen på golvet.
Detta var George W Bushs sista besök, som president, i det land han beordrat unga människor riskera livet för att hålla det ockuperat.
Vill du själv ge George W Bush en sko i pallet? Testa länken:
http://www.kroma.no/2008/bushgame/
Reportern stod inte ut med att ha förenta staternas högsta man på sin mark. Journalisten blev så pass lack att han, på presskonferensen, lät båda skorna åka av fötterna för att istället försöka träffa självaste George i fronten med dessa. Denne hann dock ducka för att med ett snett leende sedan beakta vakterna som drog ned killen på golvet.
Detta var George W Bushs sista besök, som president, i det land han beordrat unga människor riskera livet för att hålla det ockuperat.
Vill du själv ge George W Bush en sko i pallet? Testa länken:
http://www.kroma.no/2008/bushgame/
Dan Andersson
14 december - Stackars liberaler
Det är väl känt att jag gärna tar spontana politiska diskussioner med folk. Tyvärr känner dock inte allt för många till sina egna åsikter. Oftast stöter jag på en slags gammalmodig tabuaktig bemötelse då jag uttalat mig alldeles för starkt inför en yngre 40-talist. Det är trist. Måste därmed ta tillfället i akt att berätta om den lilla pratstund jag hade med självaste Moderata UngdomsFörbundet i fredags.
I Fria Gymnasieskolans bibliotek stod ett par propert klädda ungdomar. En av dessa sträckte vänligt fram ett flygblad med innehållande deras senaste tagline. Ögnade. Haninges ultraliberala ungdomar vill stoppa det kommunala stödet av vandrarhem. Varför? Vandrarhemmen tar viktiga pengar som egentligen skulle kunna läggas på skolan. Visst. Det är så Sverigedemokraterna resonerar då de valt att använda sig av en annan metod till att spara pengar. Populistiskt? Javisst.
På hungrande mage stod jag frivilligt och lyssnade på deras slappa åsikter. Det slog mig gång på gång att dessa små ynglingar gör livet alldeles för lätt för sig. Fundera. Det är ju så lätt att bara vilja släppa på statens, landstingets och kommunens tyglar när man inte orkar tänka efter varför människor lider. Därför blir man medlem i MUF.
I Fria Gymnasieskolans bibliotek stod ett par propert klädda ungdomar. En av dessa sträckte vänligt fram ett flygblad med innehållande deras senaste tagline. Ögnade. Haninges ultraliberala ungdomar vill stoppa det kommunala stödet av vandrarhem. Varför? Vandrarhemmen tar viktiga pengar som egentligen skulle kunna läggas på skolan. Visst. Det är så Sverigedemokraterna resonerar då de valt att använda sig av en annan metod till att spara pengar. Populistiskt? Javisst.
På hungrande mage stod jag frivilligt och lyssnade på deras slappa åsikter. Det slog mig gång på gång att dessa små ynglingar gör livet alldeles för lätt för sig. Fundera. Det är ju så lätt att bara vilja släppa på statens, landstingets och kommunens tyglar när man inte orkar tänka efter varför människor lider. Därför blir man medlem i MUF.
Dan Andersson
13 december - Bevismaterial
Är det gammalmodigt och udda att förespråka revolution? Självklart inte. Flygplatser har blockerats i Bangkok och i Athen har befolkningen nyligen gått berserkagång. Summan av aktionerna kommer därefter. Den ena mer än den andra.
I Thailand var pressen så pass stor att dess regering avgick. Oavsett demonstranternas konservativa åsikter beundrar jag samtliga gulklädda som vågade gå tillsammans den massartade blockaden.
Man behöver inte gå så pass långt tillbaka i tiden för att hitta något liknande. Den orangea revolutionen gav även förändring då invånarna i Ukraina protesterade mot malplacerade rösträknare.
Det är värt att satsa.
I Thailand var pressen så pass stor att dess regering avgick. Oavsett demonstranternas konservativa åsikter beundrar jag samtliga gulklädda som vågade gå tillsammans den massartade blockaden.
Man behöver inte gå så pass långt tillbaka i tiden för att hitta något liknande. Den orangea revolutionen gav även förändring då invånarna i Ukraina protesterade mot malplacerade rösträknare.
Det är värt att satsa.
Dan Andersson
12 december - Orginalitet
Borde jag kommentera resultatet av programmet jag ägnat hela kvällen åt att titta på? Nej. Det fixar resterande bloggar, tidningar, program och övriga sajter. Att krystat följa strömmen må ge snabba cash men hur kul är det i längden?
Här skrivs det propaganda i rader utav kringående meningar som oftast inte handlar om någonting. Varför? Jag tycker om det. Allt annat vore tråkigt att, för mig som författare och för dig som läsare, slösa värdefull tid på.
Revolutionen är ingen tebjudning.
Här skrivs det propaganda i rader utav kringående meningar som oftast inte handlar om någonting. Varför? Jag tycker om det. Allt annat vore tråkigt att, för mig som författare och för dig som läsare, slösa värdefull tid på.
Revolutionen är ingen tebjudning.
Dan Andersson
11 december - Nobelt
Jag läste tidningen imorse. Som alltid. Läsbar? Nej. Det har tydligen hänt för lite i världen. Nyheter om huruvida helvetet brutit loss på olika ställen i världen var tvungna att ge vika. Det var nämligen något alldeles speciellt som hände under gårdagens afton.
Vår drottning kunde stoltsera med ett, bokstavligen talat, tillgjort leende i en särskilt designad klänning på framsidan. Längre fram i blaskan synades även paltorna på vår kära monark av skribenter med alldeles för mycket fritid. Övriga celebra gäster presenterades bland ett eldorado för kollageälskare samt i en alldeles för lång text. Okej.
Dessa fick smörja kråset riktigt ordentligt i den alltid lika komplicerade och överdrivet uppsjåsade menyn. Kontrapunktisk var namnet. Tanken på att allt käk de utsvultna (?) gästerna stoppade sig fulla med skulle passa bättre på annat får i alla fall mig att tänka efter.
Vår drottning kunde stoltsera med ett, bokstavligen talat, tillgjort leende i en särskilt designad klänning på framsidan. Längre fram i blaskan synades även paltorna på vår kära monark av skribenter med alldeles för mycket fritid. Övriga celebra gäster presenterades bland ett eldorado för kollageälskare samt i en alldeles för lång text. Okej.
Dessa fick smörja kråset riktigt ordentligt i den alltid lika komplicerade och överdrivet uppsjåsade menyn. Kontrapunktisk var namnet. Tanken på att allt käk de utsvultna (?) gästerna stoppade sig fulla med skulle passa bättre på annat får i alla fall mig att tänka efter.
Dan Andersson
10 december - Skitjobb inget för eliten
Stockholm har spärrats av. Centrala gator är otillåtna att med sina bilar driva fram nu när kvällen vankas. Det är dock inte till följd av att undertecknad ska besöka stora staden. Denne ska ta sig fram med kollektivtrafiken. Inte i en alldeles för lång bil med tonade rutor.
Nobelfesten når idag sin kulmen. Ett spektakel ämnat för eliten. Stadshuset kommer att fyllas med svarta frackar, färgglada klänningar och en hel del jävligt falska leenden som reaktion på oönskade bordsgrannar. Detta sänds direkt i televisionen. Jag ska bara gå någonstans och bry mig.
Eftersom jag inte står med på inbjudningslistan har jag tänkt att bedriva kvällen med att se årets sista spelning för min del. Ett evenemang där alla är välkomna.
Nobelfesten når idag sin kulmen. Ett spektakel ämnat för eliten. Stadshuset kommer att fyllas med svarta frackar, färgglada klänningar och en hel del jävligt falska leenden som reaktion på oönskade bordsgrannar. Detta sänds direkt i televisionen. Jag ska bara gå någonstans och bry mig.
Eftersom jag inte står med på inbjudningslistan har jag tänkt att bedriva kvällen med att se årets sista spelning för min del. Ett evenemang där alla är välkomna.
Dan Andersson
9 december - Överdosera Sverige
Läste för en gångs skull dagens debattartikel i DN. Socialminister Göran Hägglund, tillika Kristdemokraternas partiledare, berättade där om hur den nya reformen kommer att drabba Apoteket AB.
Regeringens lilla guldgosse, som annars brukar uttala sig rätt lamt om saker och ting, fick antagligen uppgiften för sin smått mysiga och alldagliga framtoning. Alla vet ju att moderater och övriga privatälskare helst ser att det borde hänga ett neongrönt kors i varenda gatuhörn, precis som i medelhavsländerna där minimala farmacier existerar till tusen.
Det spelar nämligen ingen roll för blåklädda vad kvalitet innebär. Vem som helst ska kunna öppna upp en liten butik där rent utav livsfarliga mediciner säljs. Borgerliga påstår att konkurrens främjar resultaten. Helvete heller. Jag skulle aldrig någonsin kunna förstå mig på hur samtliga butiker i Sverige skulle kunna hålla en jämn standard med hjälp av privatisering. Att människor gjorda av pengar och utbildning kan utveckla ett modernt alternativ till dagens Apotek må vara hänt, men vem är det som får ta del av russinet ur den kakan om inte självaste Wallenberg? Vad prioriteras först av en affärsägare, vinst i stålar eller kundens välmående?
De vill sakta men säkert förstöra den trygghet det ligger i ett statligt ägt företag som faktiskt berör samtliga nio miljoner invånare i dagens Sverige. Allt för att kunna erbjuda privata alternativ. De vill ge det svenska folket fria tyglar. De vill låta Sveriges invånare medicinera fritt.
Regeringens lilla guldgosse, som annars brukar uttala sig rätt lamt om saker och ting, fick antagligen uppgiften för sin smått mysiga och alldagliga framtoning. Alla vet ju att moderater och övriga privatälskare helst ser att det borde hänga ett neongrönt kors i varenda gatuhörn, precis som i medelhavsländerna där minimala farmacier existerar till tusen.
Det spelar nämligen ingen roll för blåklädda vad kvalitet innebär. Vem som helst ska kunna öppna upp en liten butik där rent utav livsfarliga mediciner säljs. Borgerliga påstår att konkurrens främjar resultaten. Helvete heller. Jag skulle aldrig någonsin kunna förstå mig på hur samtliga butiker i Sverige skulle kunna hålla en jämn standard med hjälp av privatisering. Att människor gjorda av pengar och utbildning kan utveckla ett modernt alternativ till dagens Apotek må vara hänt, men vem är det som får ta del av russinet ur den kakan om inte självaste Wallenberg? Vad prioriteras först av en affärsägare, vinst i stålar eller kundens välmående?
De vill sakta men säkert förstöra den trygghet det ligger i ett statligt ägt företag som faktiskt berör samtliga nio miljoner invånare i dagens Sverige. Allt för att kunna erbjuda privata alternativ. De vill ge det svenska folket fria tyglar. De vill låta Sveriges invånare medicinera fritt.
Dan Andersson
8 december - Rädda major Björklund
Regeringen är rädd. Tre partier står nu mot de fyra sittande. De Rödgröna mot Allians För Sverige. De alltid lika tveksamma och osäkra förstaårsväljarna kommer antagligen fortfarande vara lika fundersamma med att sedvanligt skippa research. Varför vara tveksam när det numera inte är något snack om saken? Skillnaden är nämligen markant.
Det uppdaterade regeringsalternativet fick tågmästare Lars Ohly att hoppa på ett framtida lok som så småningom ska leda Sverige på rättvisans färd ut i vida världen. Till den militäriske Jan Björklunds stora förtret och ängslan är detta något som skrämmer honom och de andra smilfinkarna som nu har fått svårt att hålla kvar sina ständigt påklistrade leenden.
Skolministern uttryckte sin ovetskap mycket utförligt i dagens DN. Hans rädsla för sitt hjärnspöke på vänsterkanten lyste starkt igenom. Varken Vänsterpartiet eller Lars Ohly är särskilt kommunistiska, tyvärr Jan. Om det vore fallet. Och? Faktum är dock att ett sådant parti aldrig skulle hänga på ett samarbete mellan högervridna och gröna makter.
Det uppdaterade regeringsalternativet fick tågmästare Lars Ohly att hoppa på ett framtida lok som så småningom ska leda Sverige på rättvisans färd ut i vida världen. Till den militäriske Jan Björklunds stora förtret och ängslan är detta något som skrämmer honom och de andra smilfinkarna som nu har fått svårt att hålla kvar sina ständigt påklistrade leenden.
Skolministern uttryckte sin ovetskap mycket utförligt i dagens DN. Hans rädsla för sitt hjärnspöke på vänsterkanten lyste starkt igenom. Varken Vänsterpartiet eller Lars Ohly är särskilt kommunistiska, tyvärr Jan. Om det vore fallet. Och? Faktum är dock att ett sådant parti aldrig skulle hänga på ett samarbete mellan högervridna och gröna makter.
Dan Andersson
7 december - Koalition
De har bestämt sig. Även Lars Ohly med sitt vänsterorienterade parti ska få ingå den regering som troligen kommer att bildas efter nästa val. Ett historiskt beslut.
För första gången låter alltså Socialdemokraterna dela på makten tillsammans med sina två betjänter, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Trädkramarna torde vara de absolut nöjdaste kring sammanslagningen. De brukar garva sig glada åt det mesta om de så bara kommer att få sopa mattan. Jag är dock fundersam till vad detta kan innebära för vårat enda kvarvarande och någorlunda socialistiska parti i sveriges riksdag.
Ett smart drag de gjort är att inte gå till val med ett gemensamt manifest. Tack. En utveckling till ett indirekt tvåpartisystem är ej att önska. Grötpolitik är det sista jag vill ha i dagens Sverige. Den patenten kan jänkarna behålla.
För första gången låter alltså Socialdemokraterna dela på makten tillsammans med sina två betjänter, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Trädkramarna torde vara de absolut nöjdaste kring sammanslagningen. De brukar garva sig glada åt det mesta om de så bara kommer att få sopa mattan. Jag är dock fundersam till vad detta kan innebära för vårat enda kvarvarande och någorlunda socialistiska parti i sveriges riksdag.Ett smart drag de gjort är att inte gå till val med ett gemensamt manifest. Tack. En utveckling till ett indirekt tvåpartisystem är ej att önska. Grötpolitik är det sista jag vill ha i dagens Sverige. Den patenten kan jänkarna behålla.
Dan Andersson
6 december - Ombytta roller
Vi har kommit en liten bit in på årets absolut sista månad. Nedräkningen av höstterminen har tidigare år upplevets med ro som kompensation till den då stressiga och materiella julhandeln. På senare tid har dock konsumerandet tagits med måtta samtidigt som skolan tagit makten över min fritid. Tyvärr.
Fria arbeten leder, som alltid, till en jävla brådska innan den dödsföraktade inlämningsdagen. Det är fakta. Visst, om detta är vad som krävs för att sålla bort oss som vill ta det lite lugnare med studierna är det rätt metod. Duktigt.
Några som också arbetat hårt (?) är regeringen. Lagom till jul har ett så kallat krispaket färdigställts. Det tog minsann sin tid. Frågan är om de tusentals, än så länge, varslade människorna får sin del av julklappen. Tämligen otippat är att de faktiskt kan få smaka kakan eftersom några ören förväntas skänkas till Arbetsförmedlingen.
Vem mår bättre av en extra 50-öring i plånboken? Ska det vara så ska det, annars vill jag inte ha det!
Fria arbeten leder, som alltid, till en jävla brådska innan den dödsföraktade inlämningsdagen. Det är fakta. Visst, om detta är vad som krävs för att sålla bort oss som vill ta det lite lugnare med studierna är det rätt metod. Duktigt.
Några som också arbetat hårt (?) är regeringen. Lagom till jul har ett så kallat krispaket färdigställts. Det tog minsann sin tid. Frågan är om de tusentals, än så länge, varslade människorna får sin del av julklappen. Tämligen otippat är att de faktiskt kan få smaka kakan eftersom några ören förväntas skänkas till Arbetsförmedlingen.
Vem mår bättre av en extra 50-öring i plånboken? Ska det vara så ska det, annars vill jag inte ha det!
Dan Andersson
5 december - Ett framsteg blir ett bakslag
Nederlaget lades upp vackert. Intet ont anade satt klassen som fastnitade i stolarna. De nationella proven i ämnet svenska delades sakta men säkert ut till våran stora förväntan, flitigt lästa och nedkladdade med den sedvanliga bläckpennan. Föga anade de närmast sörjande i deras bänkar om vad som väntade dem.
Glädjen och förhoppningarna byttes sakta men säkert ut av en tystnad. En besviken tystnad. Chocken var ett faktum då vi, däribland undertecknad, ögnade på den inringade kråkan i det högra hörnet. Den stämpling vi elever blir tilldelade vid flertalet tillfällen under våra skolår visade än en gång sin allra mörkaste och sämsta sida. Denna gång var vi flera som delade på den orättvisa motgången. Tillfällighet? Knappast.
Belåtna innehavare av det högsta intyget lämnade rummet omgående. Uppmuntrade genom den högsta graderingen, skapad av självaste skolverket, hade dessa ingen anledning att klaga. Enligt uppåtslickande lärares rättningsmallar är det ju dessa människor som är bäst. Vi andra är sämst.
Ytterst frustrerade ställde sig de drabbade i kö för att ta debatten med den attackerade läraren i fronten. Argumentationen var förgäves. Överklagan är inte tillåtet. Vi följde helt enkelt inte de minimala och trångsynta ramarna för vad som är accepterat i en uppsats år 2008 (!) i dagens Sverige.
Följande betyder därmed att alltför personliga, omständiga och bildligt beskrivande texter inte är bra. Sådant kan man ju inte läsa. Det är emot modellen.
Vilken tur att systemet finns till för att rensa bort värdelösa författare så vi bara får fram den absoluta och påtänkta toppen av upphovsmakare. De som skriver likadant utan att tänja på gränserna är ju trots allt de som förtjänar mest.
Fan heller.
Glädjen och förhoppningarna byttes sakta men säkert ut av en tystnad. En besviken tystnad. Chocken var ett faktum då vi, däribland undertecknad, ögnade på den inringade kråkan i det högra hörnet. Den stämpling vi elever blir tilldelade vid flertalet tillfällen under våra skolår visade än en gång sin allra mörkaste och sämsta sida. Denna gång var vi flera som delade på den orättvisa motgången. Tillfällighet? Knappast.
Belåtna innehavare av det högsta intyget lämnade rummet omgående. Uppmuntrade genom den högsta graderingen, skapad av självaste skolverket, hade dessa ingen anledning att klaga. Enligt uppåtslickande lärares rättningsmallar är det ju dessa människor som är bäst. Vi andra är sämst.
Ytterst frustrerade ställde sig de drabbade i kö för att ta debatten med den attackerade läraren i fronten. Argumentationen var förgäves. Överklagan är inte tillåtet. Vi följde helt enkelt inte de minimala och trångsynta ramarna för vad som är accepterat i en uppsats år 2008 (!) i dagens Sverige.
Följande betyder därmed att alltför personliga, omständiga och bildligt beskrivande texter inte är bra. Sådant kan man ju inte läsa. Det är emot modellen.
Vilken tur att systemet finns till för att rensa bort värdelösa författare så vi bara får fram den absoluta och påtänkta toppen av upphovsmakare. De som skriver likadant utan att tänja på gränserna är ju trots allt de som förtjänar mest.
Fan heller.
Dan Andersson
4 december - Ur askan i elden
I tider som dessa vill jag helst av allt bara luta mig tillbaka, fixa lugnet i skolan, chilla för fullt hemma och vara lite hobbyreligiös med att invänta julafton som nu är på gång. Vad jag inte vill uppleva är de evenemang som ständigt pågår i Sverige just nu.
Nazidemonstrationer härjar landet runt och häromdagen attackerades en familj av ett par testosteronstinna män med rakade huvuden och dragna sköldar. De kallar sig nationalister och försvarade sig och sitt påtänkta land genom att eldhärja en lägenhet i södra Stockholm. Duktigt.
Härnäst väntar ännu en demonstration utförda av samma äckel. Tyvärr kommer jag inte att medverka som motpol till dessa offer. De får helt enkelt fortsätta lida i tron om att deras påhittade fakta stämmer överens med verkligheten.
Nazidemonstrationer härjar landet runt och häromdagen attackerades en familj av ett par testosteronstinna män med rakade huvuden och dragna sköldar. De kallar sig nationalister och försvarade sig och sitt påtänkta land genom att eldhärja en lägenhet i södra Stockholm. Duktigt.
Härnäst väntar ännu en demonstration utförda av samma äckel. Tyvärr kommer jag inte att medverka som motpol till dessa offer. De får helt enkelt fortsätta lida i tron om att deras påhittade fakta stämmer överens med verkligheten.
Dan Andersson
3 december - Vilket mörker
Det här är för mycket.
Dan Andersson
Dan Andersson
2 december - Skägget mäktigare än brevlådan
Introt slussar oss i alla tänkta vinklar, genom en datorgjord postmodern stad à la Matrix, gjord av en student under sitt första år på konsthögskolan. En mer motbjudande inledning får man leta osökt efter när den dessutom saknar någon som helst anknytning till ändamålet.
Jag talar om årets julkalender. Barnsligt eller ej? Visst fan är det skillnad på serien som i min barndom var halva grejen med den evinnerliga väntan. Det måste jag få konstatera då jag bestämt mig för att en borttappad önskelista och en lika förlorad tomte inte är mycket att återge i bild. Då övrig handling kretsar kring småföretagande i serietidningskonversation känns detta mera som en nödvändig ingrediens idémakarna bara måste plocka in av ren slentrian.
Sterila och alldeles för genomtänkta miljöer skapar senare aningar om att Stanley Kubrick har haft hand om spakarna. Även huvudrollsinnehavarna och dess jargong är nästintill identiska med valfri karaktär från ”A Clockwork Orange”. Färgerna är dessutom äckligt synkroniserade med övrig omgivning och skapar tillsammans ett groteskt bildspråk. Inget ont om vare sig den nämnda guden till regissör, hans underbara sätt skildra eller hans kanonrulle till film men inte fan skapar det någon julstämning. Pittoreskt är underskattat.
Manuset är även det värdelöst likväl de haltande skådespelarinsatserna. Vuxna människor kan bara inte agera och ha repliker endast en femåring kan yttra till vardags.
När inte ens praktiskt uppbyggda kulisser räcker till fixar SVT abstrakta sådana. Det är naturligtvis väldigt fult gjort och jag kan inget annat än tycka synd om årgångarna i lämplig ålder som nu får se den här skiten ända fram till den tjugofjärde december.
Men det är klart. Vad ska vi ta oss till när det berättats om traditioner i Kapernaum? Vad ska vi ta oss till då mysteriet på Greveholm lösts? Vad ska vi ta oss till då Sune fått sitt livs julklapp? Bibeln skrevs ju trots allt för ett par tusen år sedan.
Jag talar om årets julkalender. Barnsligt eller ej? Visst fan är det skillnad på serien som i min barndom var halva grejen med den evinnerliga väntan. Det måste jag få konstatera då jag bestämt mig för att en borttappad önskelista och en lika förlorad tomte inte är mycket att återge i bild. Då övrig handling kretsar kring småföretagande i serietidningskonversation känns detta mera som en nödvändig ingrediens idémakarna bara måste plocka in av ren slentrian.
Sterila och alldeles för genomtänkta miljöer skapar senare aningar om att Stanley Kubrick har haft hand om spakarna. Även huvudrollsinnehavarna och dess jargong är nästintill identiska med valfri karaktär från ”A Clockwork Orange”. Färgerna är dessutom äckligt synkroniserade med övrig omgivning och skapar tillsammans ett groteskt bildspråk. Inget ont om vare sig den nämnda guden till regissör, hans underbara sätt skildra eller hans kanonrulle till film men inte fan skapar det någon julstämning. Pittoreskt är underskattat.
Manuset är även det värdelöst likväl de haltande skådespelarinsatserna. Vuxna människor kan bara inte agera och ha repliker endast en femåring kan yttra till vardags.
När inte ens praktiskt uppbyggda kulisser räcker till fixar SVT abstrakta sådana. Det är naturligtvis väldigt fult gjort och jag kan inget annat än tycka synd om årgångarna i lämplig ålder som nu får se den här skiten ända fram till den tjugofjärde december.
Men det är klart. Vad ska vi ta oss till när det berättats om traditioner i Kapernaum? Vad ska vi ta oss till då mysteriet på Greveholm lösts? Vad ska vi ta oss till då Sune fått sitt livs julklapp? Bibeln skrevs ju trots allt för ett par tusen år sedan.
Dan Andersson
1 december - Sublima texter
Följande historia utspelade sig strax intill målet dit buss 807 tog mig i mitten av november detta år.
Kallt var det. Isen kändes i luften. Samtliga resenärer utanför stadens gamla isstadion andades ut synlig koldioxid. Vi var alla på väg in i värmen. Föga anade vi den helvetiskt liknande temperatur på den upplevelse som komma skulle. Vi kunde bara se innandömet glöda. Vi kunde bara ana, vänta och blöda.
Rutinerade uppvärmare var det gott om. För fem år sen var våra kroppar tänkta att blodigt sättas i rullning av den hatiska besättningen i Children of Bodom. Strax efter den oerhört lyckade halshuggningen frågade samma mordiska män kaxigt om vi nått döden med en välkänd men icke tillräckligt nyanserad stämma. Nuförtiden verkar de inte bry sig ett skit om vare sig lemlästning eller tuffa förhör när de i långsam takt är på väg att drunkna i sitt eget blod. Mediokert.
Ett par mindre promenader runt omkring bland svindyr merchandise, fyllda ölmuggar samt små toaletter fick tiden att gå en aning. Nästkommande akt, vilket på pappret och på deras senaste mästerverk till platta såg ut att bli kvällens höjdpunkt näst huvudrollsinnehavarna, gick in hårt.
Machine Head hade mycket att visa. De är rutinerade och sitter inne på en jävla massa riff att leverera till ursvultna samlingar. Tyvärr råkade denna skara sitta inne med ett lugn just vid denna tid. Den otroligt karismatiska sångaren såg dock till att få en och annan tonårings nacke att göra onaturliga rörelser. Dessutom tog samma man initiativet till att låta samma ynglingar få springa av sig i ett mindre slagsmål framför scenen.
Det ska bli intressant att någon gång få se bandet på nära håll eftersom arga vakter inte ville låta mig med en handfull andra äntra den främre sektionen förrän efteråt. Machine Head ägde scenen trots ett par tekniska problem och en smärre sjukdom.
Ridån föll samtidigt som arenan fylldes till allra sista plats. Stämningen byggdes därefter upp till en praktisk mandelmassa i luften som lätt kunde tas på och käkas upp om viljan fanns. Det inleddes även en del gräl där vi alla stod packade som sardiner i en större ask. Alla gillar inte fisk helt enkelt.
Dimväggen gick upp till oljudet av kriminaliteten i en av amerikas mera centrala stater. Scenen badade i ett trasigt ljus av flera fallfärdiga glödlampor. Bakom trummorna dök självaste jesus upp. Denna gång, tvåtusen år efter hans död, växte hans fingrar likt grenar vilka spöklikt smekte cymbalerna. Därefter staplade det in en gammal man med en svår skada på ett av benen. Balanserandes på ett par kryckor i det blinkande ljuset darrade folket av rädsla framme vid parkett. Följt av den skadade gubben kom det in ett gäng robotar, alla med varsitt manér. Den ena mera skräckinjagande än den andra. Det var Slipknot – Det var teater.
Kallt var det. Isen kändes i luften. Samtliga resenärer utanför stadens gamla isstadion andades ut synlig koldioxid. Vi var alla på väg in i värmen. Föga anade vi den helvetiskt liknande temperatur på den upplevelse som komma skulle. Vi kunde bara se innandömet glöda. Vi kunde bara ana, vänta och blöda.
Rutinerade uppvärmare var det gott om. För fem år sen var våra kroppar tänkta att blodigt sättas i rullning av den hatiska besättningen i Children of Bodom. Strax efter den oerhört lyckade halshuggningen frågade samma mordiska män kaxigt om vi nått döden med en välkänd men icke tillräckligt nyanserad stämma. Nuförtiden verkar de inte bry sig ett skit om vare sig lemlästning eller tuffa förhör när de i långsam takt är på väg att drunkna i sitt eget blod. Mediokert.
Ett par mindre promenader runt omkring bland svindyr merchandise, fyllda ölmuggar samt små toaletter fick tiden att gå en aning. Nästkommande akt, vilket på pappret och på deras senaste mästerverk till platta såg ut att bli kvällens höjdpunkt näst huvudrollsinnehavarna, gick in hårt.
Machine Head hade mycket att visa. De är rutinerade och sitter inne på en jävla massa riff att leverera till ursvultna samlingar. Tyvärr råkade denna skara sitta inne med ett lugn just vid denna tid. Den otroligt karismatiska sångaren såg dock till att få en och annan tonårings nacke att göra onaturliga rörelser. Dessutom tog samma man initiativet till att låta samma ynglingar få springa av sig i ett mindre slagsmål framför scenen.
Det ska bli intressant att någon gång få se bandet på nära håll eftersom arga vakter inte ville låta mig med en handfull andra äntra den främre sektionen förrän efteråt. Machine Head ägde scenen trots ett par tekniska problem och en smärre sjukdom.
Ridån föll samtidigt som arenan fylldes till allra sista plats. Stämningen byggdes därefter upp till en praktisk mandelmassa i luften som lätt kunde tas på och käkas upp om viljan fanns. Det inleddes även en del gräl där vi alla stod packade som sardiner i en större ask. Alla gillar inte fisk helt enkelt.
Dimväggen gick upp till oljudet av kriminaliteten i en av amerikas mera centrala stater. Scenen badade i ett trasigt ljus av flera fallfärdiga glödlampor. Bakom trummorna dök självaste jesus upp. Denna gång, tvåtusen år efter hans död, växte hans fingrar likt grenar vilka spöklikt smekte cymbalerna. Därefter staplade det in en gammal man med en svår skada på ett av benen. Balanserandes på ett par kryckor i det blinkande ljuset darrade folket av rädsla framme vid parkett. Följt av den skadade gubben kom det in ett gäng robotar, alla med varsitt manér. Den ena mera skräckinjagande än den andra. Det var Slipknot – Det var teater. Showen var helt enkelt igång. Inledande käftsmällar som ”Surfacing” och ”Get This” visade på killarnas kvarvarande attityd när de skildrar det allra mörkaste hatets konsekvenser. Lyrik som borde få vilken ungdom som helst på fall om det inte räckte med den auktoritet som frontmannen trots allt bistod med under hela spelningen. Likt vilken gud som helst hade han makten att leda sin jublande publik åt vilket håll han ville.
Det var för åtta år sedan undertecknad skådade videon till ”Spit It Out” på Sveriges Television. Föga imponerad var jag då, och även under de senare åren, på grund den uppfostran jag trots allt har inom den mera traditionella hårdrocken. Lika många år senare stod samma person i den stillastående publikskara som på ett klartecken från sångare Corey Taylor väntades löpa total amok.
Fortsatta godingar blev framförda med absolut främsta prestation. Olycksdrabbade och missanpassade delar varvades av med vetskapen om att vi alla borde frigöra vår innersta ilska. Vredesmodet fanns där. Alla hade full möjlighet att uppnå känslan så som Slipknot framkallade den ur oss genom sitt fenomenala uppträdande. Vi kunde inte bli av med den ty skadan var redan skedd. Enbart ett par fingrar i vartdera öga skulle stoppa smärtan för en stund. Jag brukar lämna upplevelser med en kritisk och aningen besk eftersmak. Minnet som dock fanns kvar, då den iskalla och välbehövliga kylan äntrades innan en varm och behaglig bilfärd hemåt, var övervägande positiv. För herrejävlar var grymt det var.
Dan Andersson
