080326 - Fjärde klotet från solen
Det jag använder bloggen till allra mest numera är att syna besökta konserter och berätta om dessa i spalter nedan. Något jag totalt glömde bort då jag hade besökt Stockholms största cirkus i mitten av årets andra månad.
So, here it is!
So, here it is!
Inledning och förklaring
"...Det fanns en tid då man hjälpte till med att förmedla ett par mediafiler innehållande ljud ifrån det då okända bandet för undertecknad, The Mars Volta. Mottagaren, som trots sin bostads läge placerad ute på en avlägsen ö i samma kommun, fick tag i dessa genom en av människans bästa uppfinningar - internet.
När samma band senare skulle dyka upp i huvudstaden var den nämnda mottagaren snabb nog och fick tag i ett par sittplatser till evenemanget. Dessa skulle fyllas av honom själv samt hans far, vilken var nästan lika snabb i att se sig själv vara upptagen den kvällen med diverse arbete. Men allra snabbast var sonen som generöst gav bort den kvarvarande biljetten alldeles gratis till mig"
Åka pendeltåg
Resan in till stora staden kräver en tur med pendeltåget varpå jag möter upp min vän som väntade sittandes på detta då jag äntrade farkosten.
Mittemot oss satt där en man som vänligt sträckte fram sin hand och yttrade sig lika vänligt med vad som förmodligen skulle vara en hälsningsfras. Varför jag inte greppade orden riktigt var dels den smärre chock att folk i det kalla Sverige hälsar på varandra som man inte känner (vilket senare skulle få sin förklaring) samt att denne snackade med amerikansk brytning.
Lika artig var jag och hälsade på mannen för att sedan ta mig en titt på den lilla identidetsbricka han var utrustad med. Vad som stod finns tyvärr inte i mitt minne mer än att jag listade ut varför personen hade ett alter ego skrivet på sig själv.
Killen kom från ett religiöst samfund och frågade, efter en trevlig inramning om diverse frågor kring det svenska språket samt om mig själv, om jag hade lust att diskutera vidare det han nyss börjat på angående tro och tankar kring livet. Den trevliga mannen fick dock nobben och fortsatte sin livsväg av predikan vidare från Älvsjös tågstation medan vi lirade vidare in till kvällens stora spelning.
Konsertrecension
Band: The Mars Volta
Tid och plats: 20 februari, Cirkus
Cirkus är en i raden av nya arenor jag besökt på senare tid. En arena som förmodligen är den äldsta då exteriören väcker antydan till att vara byggd på det senare 1800-talet. Inredningen känns något primitiv, vilket även de vackert uppställda vakterna såg ut att försöka eftersträva i sitt arbete.
Fotnot: Samtliga bilder är tagna av rockfoto.nu
The Mars Volta - En längre improvisation
Väl plats på de platser vi var ämnade att sitta på väntade sig en längre väntan till konsertens början. Det var då väldigt glest mellan bänkraderna, endast nere på parkett såg det ut att vara fullsatt. Sittplatserna fylldes dock upp till hälften då spelningen sedvanligt inleddes flertalet minuter efter avsatt tid. De 8 medlemmarna av The Mars Volta dyker då upp och kvällens epos till solospel är igång.
De två kända låtarna från senaste albumet dök upp tidigt i setlisten och därav var alla de låtar jag hört av bandet innan kvällen spelade. Dessa var inbakade i en mängd olika solon, improvisationer, galenskap och en jävla massa falsett.
Till följd av de okända låtarna var jag tämligen oengagerad i min stol längst bak i salongen och tittade mig istället förundrat på den energiske gitarristen med gitarren åt fel håll (a la Hendrix) som såg ut att lyfta vilken tid som helst. Hans kumpaner på samma scen var nästan lika vilda, inte minst sångaren Cedric Bixler-Zavala själv. Denne man kom att göra kvällens mest ihågkomna incident (som finns förevigad på youtube, se länk nedan). Men innan dess var det dags för ett par mastodontlåtar till, som givetvis följdes av lika långa improvisationer.
Den längsta improvisationen måste ha varit då, som nämnts ovan, Cedric bestämde sig för att leka sabotör med trumsetet samt att springa ut i publikhavet. Självklart möttes det hela av applåder och höga ljubel från publiken som dessutom fick en cymbal med ställning utkastad till sig. Därefter tog han ett skutt ned från den höga scenen och tog sig, efter ett gäng handskakninar längs parkett, till sittplats för att löpa amok. Vad exakt som hände där nere kan musiken enbart stå till svars för.
Låten pågick säkert i en dryg halvtimma varpå den galne mannen frågade i sitt enda mellansnack om vi tagit med oss sovsäckar...
Då vaknade jag till i min stol, såg mig förskräckt omkring och undrade om jag verkligen hörde rätt ljud från högtalarna. Detta därför att han fullföljde meningen med den hemska tanken att de skulle kunna fortsätta spela tills morgonen därpå (6 am förf.anm.). Det skulle inte vara helt omöjligt med tanke på vad jag varit med om den kvällen.
Hela tillställningen avslutades dock, trots lovorden, efter 2 timmars oavbruten musik vilket hade gjort mig aningen trött och seg.
Cedrics får spel: http://www.youtube.com/watch?v=esBp7Wi4cps
Jag är nog inget fan av sådan här musik live utan lyssnar helst på den, därför bör inte min röst vara värdefull då jag tycker att recensioner ska göras av människor som älskar musiken, vilket mitt sällskap gjorde den kvällen och gör det fullt ut. Värt att nämna är att denne var lyrisk kring The Mars Voltas konsert på Cirkus den 20 februari 2008.
Setlist:
1. (Fistful of Dollars)
2. Roulette Dares (The Haunt of)
3. Viscera Eyes
4. Wax Simulacra
5. Goliath
6. Ouroborous
7. Tetragrammaton
8. Agadez
9. Cygnus.... Vismund Cygnus
10.Drunkship of Lanterns
11. Ilyena
12. Meccamputechture
13. Day of the Baphomets
Fotnot: rockfoto.nu
Danne Andersson - bättre sent än aldrig...
"...Det fanns en tid då man hjälpte till med att förmedla ett par mediafiler innehållande ljud ifrån det då okända bandet för undertecknad, The Mars Volta. Mottagaren, som trots sin bostads läge placerad ute på en avlägsen ö i samma kommun, fick tag i dessa genom en av människans bästa uppfinningar - internet.
När samma band senare skulle dyka upp i huvudstaden var den nämnda mottagaren snabb nog och fick tag i ett par sittplatser till evenemanget. Dessa skulle fyllas av honom själv samt hans far, vilken var nästan lika snabb i att se sig själv vara upptagen den kvällen med diverse arbete. Men allra snabbast var sonen som generöst gav bort den kvarvarande biljetten alldeles gratis till mig"
Åka pendeltåg
Resan in till stora staden kräver en tur med pendeltåget varpå jag möter upp min vän som väntade sittandes på detta då jag äntrade farkosten.
Mittemot oss satt där en man som vänligt sträckte fram sin hand och yttrade sig lika vänligt med vad som förmodligen skulle vara en hälsningsfras. Varför jag inte greppade orden riktigt var dels den smärre chock att folk i det kalla Sverige hälsar på varandra som man inte känner (vilket senare skulle få sin förklaring) samt att denne snackade med amerikansk brytning.
Lika artig var jag och hälsade på mannen för att sedan ta mig en titt på den lilla identidetsbricka han var utrustad med. Vad som stod finns tyvärr inte i mitt minne mer än att jag listade ut varför personen hade ett alter ego skrivet på sig själv.
Killen kom från ett religiöst samfund och frågade, efter en trevlig inramning om diverse frågor kring det svenska språket samt om mig själv, om jag hade lust att diskutera vidare det han nyss börjat på angående tro och tankar kring livet. Den trevliga mannen fick dock nobben och fortsatte sin livsväg av predikan vidare från Älvsjös tågstation medan vi lirade vidare in till kvällens stora spelning.
Konsertrecension
Band: The Mars Volta
Tid och plats: 20 februari, Cirkus
Cirkus är en i raden av nya arenor jag besökt på senare tid. En arena som förmodligen är den äldsta då exteriören väcker antydan till att vara byggd på det senare 1800-talet. Inredningen känns något primitiv, vilket även de vackert uppställda vakterna såg ut att försöka eftersträva i sitt arbete.
Fotnot: Samtliga bilder är tagna av rockfoto.nu
The Mars Volta - En längre improvisation
Väl plats på de platser vi var ämnade att sitta på väntade sig en längre väntan till konsertens början. Det var då väldigt glest mellan bänkraderna, endast nere på parkett såg det ut att vara fullsatt. Sittplatserna fylldes dock upp till hälften då spelningen sedvanligt inleddes flertalet minuter efter avsatt tid. De 8 medlemmarna av The Mars Volta dyker då upp och kvällens epos till solospel är igång.
De två kända låtarna från senaste albumet dök upp tidigt i setlisten och därav var alla de låtar jag hört av bandet innan kvällen spelade. Dessa var inbakade i en mängd olika solon, improvisationer, galenskap och en jävla massa falsett.
Till följd av de okända låtarna var jag tämligen oengagerad i min stol längst bak i salongen och tittade mig istället förundrat på den energiske gitarristen med gitarren åt fel håll (a la Hendrix) som såg ut att lyfta vilken tid som helst. Hans kumpaner på samma scen var nästan lika vilda, inte minst sångaren Cedric Bixler-Zavala själv. Denne man kom att göra kvällens mest ihågkomna incident (som finns förevigad på youtube, se länk nedan). Men innan dess var det dags för ett par mastodontlåtar till, som givetvis följdes av lika långa improvisationer.
Den längsta improvisationen måste ha varit då, som nämnts ovan, Cedric bestämde sig för att leka sabotör med trumsetet samt att springa ut i publikhavet. Självklart möttes det hela av applåder och höga ljubel från publiken som dessutom fick en cymbal med ställning utkastad till sig. Därefter tog han ett skutt ned från den höga scenen och tog sig, efter ett gäng handskakninar längs parkett, till sittplats för att löpa amok. Vad exakt som hände där nere kan musiken enbart stå till svars för.
Låten pågick säkert i en dryg halvtimma varpå den galne mannen frågade i sitt enda mellansnack om vi tagit med oss sovsäckar...
Då vaknade jag till i min stol, såg mig förskräckt omkring och undrade om jag verkligen hörde rätt ljud från högtalarna. Detta därför att han fullföljde meningen med den hemska tanken att de skulle kunna fortsätta spela tills morgonen därpå (6 am förf.anm.). Det skulle inte vara helt omöjligt med tanke på vad jag varit med om den kvällen.
Hela tillställningen avslutades dock, trots lovorden, efter 2 timmars oavbruten musik vilket hade gjort mig aningen trött och seg.
Cedrics får spel: http://www.youtube.com/watch?v=esBp7Wi4cps
Jag är nog inget fan av sådan här musik live utan lyssnar helst på den, därför bör inte min röst vara värdefull då jag tycker att recensioner ska göras av människor som älskar musiken, vilket mitt sällskap gjorde den kvällen och gör det fullt ut. Värt att nämna är att denne var lyrisk kring The Mars Voltas konsert på Cirkus den 20 februari 2008.
Setlist:
1. (Fistful of Dollars)
2. Roulette Dares (The Haunt of)
3. Viscera Eyes
4. Wax Simulacra
5. Goliath
6. Ouroborous
7. Tetragrammaton
8. Agadez
9. Cygnus.... Vismund Cygnus
10.Drunkship of Lanterns
11. Ilyena
12. Meccamputechture
13. Day of the Baphomets
Fotnot: rockfoto.nu
Danne Andersson - bättre sent än aldrig...
080319 - Hagel
Poseidon får smaka på hagel
Med drygt ett par timmar kvar tills påskhelgens intrång, som i år inträffar alldeles för tidigt med tanke på det väder som just nu lagts i rester på våran asfalt, är det snarare röda tomtar än gula kycklingar i ens tankar.
"...En hemfärd från Haninge Centrum hann bli 30 meter gammal då undertecknad slank in på det närliggnade och kommunala biblioteket.
Fem böcker senare var det återigen dags att möta vädergudarna (i snudd på dubbel bemärkelse då det som kuriosa bör nämnas att torget utanför nämligen är döpt efter havets gud). Det var då dags att gå ut samma väg som den då nämnda mannen var täckt av hagel.
Efter ett varv i snurrdörrarna möttes man av snöstormen med snöflingor av den större sorten. Samma person valde då att gömma sig under sin gigantiska vinterjacka vilken är prydd med en tillika stor luva.
Väl framme vid porten var man lätt ett par kilo tyngre som resultat av det man begåvats med från både himmel och bibliotek..."
"...En hemfärd från Haninge Centrum hann bli 30 meter gammal då undertecknad slank in på det närliggnade och kommunala biblioteket.
Fem böcker senare var det återigen dags att möta vädergudarna (i snudd på dubbel bemärkelse då det som kuriosa bör nämnas att torget utanför nämligen är döpt efter havets gud). Det var då dags att gå ut samma väg som den då nämnda mannen var täckt av hagel.
Efter ett varv i snurrdörrarna möttes man av snöstormen med snöflingor av den större sorten. Samma person valde då att gömma sig under sin gigantiska vinterjacka vilken är prydd med en tillika stor luva.
Väl framme vid porten var man lätt ett par kilo tyngre som resultat av det man begåvats med från både himmel och bibliotek..."
Bilarna på väg 73 käkar snö
Danne Andersson - musten är tillbaka
080303 - Var tog träden vägen?
Första dagen efter ett händelserikt sportlov inleddes med en förödande upplevelse för undertecknad. Då man som bäst stod och föreberedde sig inför den relativt korta måndagen i skolan låg familjens katt, vättskrämd, under föräldrarnas säng. Felix låg där skakandes av rädsla över de alldeles för höga ljuden av en motorsåg, vilket får ett par välutrustade kattöron att kapitulera. Genast sprang jag fram till fönstret för att skåda skändandet som utspelades vid utanför fönstret. Där stod jag länge förstenad och paralyserad inför det hänsynslösa som skedde. Ett av träden var då redan kapat och den motorsågsutrustade mannen, med hjälp några kraftiga tag från sina orangeklädda kumpaner, var i full gång att förbereda inför det andra trädets fall.
De stackars träd som strax skulle låta sina gröna blad få se det vackra vårvädret och känna av vårvärmen i luften. Detta är nu omöjligt. Det är dock inte lika omöjligt för mig att numera se det identiska grannhuset mittemot som för övrigt har en lika fri sikt på vårat tillika beiga betonghus.
Är det meningen att vi i förorterna inte ska ha annat att titta på än varandras horribelt fula bostadshus från det fruktade miljonprogrammets era? Planterade träd är ett ypperligt tillfälle för oss människor att finna något gott i våran miljö. Det är det gröna landskapet som fixar ett bostadsområdes karaktär då det är fullkomligt omöjligt att eftersträva på annat sätt än att bygga om husen som jag skulle se som en större ekonomisk fråga.
Efter ett välformulerat mail till bostadsrättsföreningen, som härskar i detta område, fick jag svaret att dessa avsågade träd inte hade mycket mer att komma med än att de parasiterades då de innehade en sjukdom.
Svaret på frågan i rubriken är enkel: de ligger nu i bitar på ett gigantiskt bärgningsfordon som naturligtvis ska stoltsera med denna hög av oreda utanför våran port.
De stackars träd som strax skulle låta sina gröna blad få se det vackra vårvädret och känna av vårvärmen i luften. Detta är nu omöjligt. Det är dock inte lika omöjligt för mig att numera se det identiska grannhuset mittemot som för övrigt har en lika fri sikt på vårat tillika beiga betonghus.
Är det meningen att vi i förorterna inte ska ha annat att titta på än varandras horribelt fula bostadshus från det fruktade miljonprogrammets era? Planterade träd är ett ypperligt tillfälle för oss människor att finna något gott i våran miljö. Det är det gröna landskapet som fixar ett bostadsområdes karaktär då det är fullkomligt omöjligt att eftersträva på annat sätt än att bygga om husen som jag skulle se som en större ekonomisk fråga.
Efter ett välformulerat mail till bostadsrättsföreningen, som härskar i detta område, fick jag svaret att dessa avsågade träd inte hade mycket mer att komma med än att de parasiterades då de innehade en sjukdom.
Svaret på frågan i rubriken är enkel: de ligger nu i bitar på ett gigantiskt bärgningsfordon som naturligtvis ska stoltsera med denna hög av oreda utanför våran port.
Danne Andersson - grönt är skönt
