Inledning och förklaring
"...Det fanns en tid då man hjälpte till med att förmedla ett par mediafiler innehållande ljud ifrån det då okända bandet för undertecknad, The Mars Volta. Mottagaren, som trots sin bostads läge placerad ute på en avlägsen ö i samma kommun, fick tag i dessa genom en av människans bästa uppfinningar - internet.

När samma band senare skulle dyka upp i huvudstaden var den nämnda mottagaren snabb nog och fick tag i ett par sittplatser till evenemanget. Dessa skulle fyllas av honom själv samt hans far, vilken var nästan lika snabb i att se sig själv vara upptagen den kvällen med diverse arbete. Men allra snabbast var sonen som generöst gav bort den kvarvarande biljetten alldeles gratis till mig"

Åka pendeltåg
Resan in till stora staden kräver en tur med pendeltåget varpå jag möter upp min vän som väntade sittandes på detta då jag äntrade farkosten.

Mittemot oss satt där en man som vänligt sträckte fram sin hand och yttrade sig lika vänligt med vad som förmodligen skulle vara en hälsningsfras. Varför jag inte greppade orden riktigt var dels den smärre chock att folk i det kalla Sverige hälsar på varandra som man inte känner (vilket senare skulle få sin förklaring) samt att denne snackade med amerikansk brytning.

Lika artig var jag och hälsade på mannen för att sedan ta mig en titt på den lilla identidetsbricka han var utrustad med. Vad som stod finns tyvärr inte i mitt minne mer än att jag listade ut varför personen hade ett alter ego skrivet på sig själv.

Killen kom från ett religiöst samfund och frågade, efter en trevlig inramning om diverse frågor kring det svenska språket samt om mig själv, om jag hade lust att diskutera vidare det han nyss börjat på angående tro och tankar kring livet. Den trevliga mannen fick dock nobben och fortsatte sin livsväg av predikan vidare från Älvsjös tågstation medan vi lirade vidare in till kvällens stora spelning.

Konsertrecension

Band: The Mars Volta
Tid och plats: 20 februari, Cirkus


Cirkus är en i raden av nya arenor jag besökt på senare tid. En arena som förmodligen är den äldsta då exteriören väcker antydan till att vara byggd på det senare 1800-talet. Inredningen känns något primitiv, vilket även de vackert uppställda vakterna såg ut att försöka eftersträva i sitt arbete.

  
Fotnot: Samtliga bilder är tagna av rockfoto.nu
The Mars Volta - En längre improvisation
Väl plats på de platser vi var ämnade att sitta på väntade sig en längre väntan till konsertens början. Det var då väldigt glest mellan bänkraderna, endast nere på parkett såg det ut att vara fullsatt. Sittplatserna fylldes dock upp till hälften då spelningen sedvanligt inleddes flertalet minuter efter avsatt tid. De 8 medlemmarna av The Mars Volta dyker då upp och kvällens epos till solospel är igång.

De två kända låtarna från senaste albumet dök upp tidigt i setlisten och därav var alla de låtar jag hört av bandet innan kvällen spelade. Dessa var inbakade i en mängd olika solon, improvisationer, galenskap och en jävla massa falsett.

Till följd av de okända låtarna var jag tämligen oengagerad i min stol längst bak i salongen och tittade mig istället förundrat på den energiske gitarristen med gitarren åt fel håll (a la Hendrix) som såg ut att lyfta vilken tid som helst. Hans kumpaner på samma scen var nästan lika vilda, inte minst sångaren Cedric Bixler-Zavala själv. Denne man kom att göra kvällens mest ihågkomna incident (som finns förevigad på youtube, se länk nedan). Men innan dess var det dags för ett par mastodontlåtar till, som givetvis följdes av lika långa improvisationer.

Den längsta improvisationen måste ha varit då, som nämnts ovan, Cedric bestämde sig för att leka sabotör med trumsetet samt att springa ut i publikhavet. Självklart möttes det hela av applåder och höga ljubel från publiken som dessutom fick en cymbal med ställning utkastad till sig.  Därefter tog han ett skutt ned från den höga scenen och tog sig, efter ett gäng handskakninar längs parkett, till sittplats för att löpa amok. Vad exakt som hände där nere kan musiken enbart stå till svars för.

Låten pågick säkert i en dryg halvtimma varpå den galne mannen frågade i sitt enda mellansnack om vi tagit med oss sovsäckar...
 
Då vaknade jag till i min stol, såg mig förskräckt omkring och undrade om jag verkligen hörde rätt ljud från högtalarna. Detta därför att han fullföljde meningen med den hemska tanken att de skulle kunna fortsätta spela tills morgonen därpå (6 am förf.anm.). Det skulle inte vara helt omöjligt med tanke på vad jag varit med om den kvällen.

Hela tillställningen avslutades dock, trots lovorden, efter 2 timmars oavbruten musik vilket hade gjort mig aningen trött och seg.

Cedrics får spel: http://www.youtube.com/watch?v=esBp7Wi4cps

Jag är nog inget fan av sådan här musik live utan lyssnar helst på den, därför bör inte min röst vara värdefull då jag tycker att recensioner ska göras av människor som älskar musiken, vilket mitt sällskap gjorde den kvällen och gör det fullt ut. Värt att nämna är att denne var lyrisk kring The Mars Voltas konsert på Cirkus den 20 februari 2008.

Setlist:
1. (Fistful of Dollars)
2. Roulette Dares (The Haunt of)
3. Viscera Eyes
4. Wax Simulacra
5. Goliath
6. Ouroborous
7. Tetragrammaton
8. Agadez
9. Cygnus.... Vismund Cygnus
10.Drunkship of Lanterns
11. Ilyena
12. Meccamputechture
13. Day of the Baphomets

 
Fotnot: rockfoto.nu

---

Danne Andersson - bättre sent än aldrig...