Det råder en hysteri. Ett enormt intresse ligger i hur det ska gå i USAs presidentval. Har vi någonsin blivit mera indoktrinerade av information kring onödig info blandad med mera viktig sådan?

Det är trist. Men det är sant. Amerikanarna står nu inför ett val vilket rör resten av jordens befolkning. Landet har blivit vår enda världsmakt och äger den med hjälp av vapen. Vilket land vågar stå upp för sin sak och protestera? Inget.

Spelar det någon roll vem som får flest röster?

Kandidaternas politik ligger förvisso båda två långt utåt på den konservativa högerkanten. Men av pest eller kolera ser jag mig helst vara en undersåte till en demokrat. Man kan ju alltid drömma om att det borde röra sig om en förändring.

Det återstår att se hur mycket Barrack Obama lyckas stå emot krutdoften av alla de gevär vilka har en given plats  i  medborgarnas hem. Det är lukten av pengar. Nej, det ska mycket till om han vågar ta initiativ för en riktig förändring då han blivit döpt inom någon högre makt vilken inte tillåter detta.

Hos den forna soldaten och tillika patrioten till motståndare är hoppet sedan 2008 år tillbaka förbi. Denne kommer fortsätta missbruka oblat till söndagsmyset då han kollar in en av de sjuhundratjugoåtta Hollywood-filmer som gjorts om ett av alla krig våran enda världsmakt sett till att förstora.