081002 - Idoler gräver sin egen grav
Jag gillar musik. Alla sorter. Ingen nämnd. Ingen glömd. Detta medför även att jag kollar in Idol 2008. Ett program där tonåringar som i många fall precis nått gränsen till att medverka oftast söker in till för att nå sina drömmars mål. Dessa intet ont anade unga människor vill skapa en karriär inom musiken. Frågan är om detta är rätt program för musikälskare som jag.
Problemet med den elaka och oförskämt egoistiska juryn löstes inför årets säsong. Numera slipper vi tittare se och höra taskiga kommentarer av några vilka skulle förstå sig på ämnet bäst. Givetvis förekommer det en hel del onödiga saker från de nya medlemmarna även om det har minskat. Vad som dock lever kvar är grunden och idealsynen på hur man ska vara som människa.
Programmet handlar om en enda sak bortsett från det vi alla har i våra plånböcker. Idén går ut på att hitta den ultimata, så kallade, stjärnan. Ett unikum. Under seriens gång sållas de ”osmakliga” och ”felaktiga” artisterna ut. De som, så att säga, inte räcker till har alltså inget där att göra. Det är ju trots allt ett original de söker. Här finns inga som helst tankar på att vi alla är olika då de som åker ur tävlingen anses vara sämre än de kvarvarande. Därför är programidén bristande i mitt tycke.
Varför finns tävlingen? Svaret är redan nämnt. Pengar. Programmet lanseras och sponsras friskt av Sony BMG vilket är skivbolaget som har rättigheten att ge vinnaren ett skivkontrakt. Att detta stora företag, i brist på tillräckligt med lön till alla chefer, senare kan riva upp överenskommelsen förtäljer icke historien.
Det är synd att ungdomar vilka nyss fyllt sexton år ser fram emot denna tillställning som dyker upp i en stad nära dig varje år. Varför satsa på något så kortvarigt som en karriär inom popmusiken? Varför utnyttja den kommersiella marknaden för att leva sin dröm? Är den långa tiden av arbete med ens ytliga utstrålning verkligen värd en simpel skiva med låtar skrivna av någon som tar halva summan i sin egen ficka?
För mig handlar musik om känsla. Det är alltså ett sinne vi inte kan jämföra med varandra och därmed inte tävla inom. Dessutom önskar jag att pengar inte hade något med musik att göra. Det finns ingen dålig musik – bara olika sätt att lyssna på.
Dan Andersson
Problemet med den elaka och oförskämt egoistiska juryn löstes inför årets säsong. Numera slipper vi tittare se och höra taskiga kommentarer av några vilka skulle förstå sig på ämnet bäst. Givetvis förekommer det en hel del onödiga saker från de nya medlemmarna även om det har minskat. Vad som dock lever kvar är grunden och idealsynen på hur man ska vara som människa.
Programmet handlar om en enda sak bortsett från det vi alla har i våra plånböcker. Idén går ut på att hitta den ultimata, så kallade, stjärnan. Ett unikum. Under seriens gång sållas de ”osmakliga” och ”felaktiga” artisterna ut. De som, så att säga, inte räcker till har alltså inget där att göra. Det är ju trots allt ett original de söker. Här finns inga som helst tankar på att vi alla är olika då de som åker ur tävlingen anses vara sämre än de kvarvarande. Därför är programidén bristande i mitt tycke.
Varför finns tävlingen? Svaret är redan nämnt. Pengar. Programmet lanseras och sponsras friskt av Sony BMG vilket är skivbolaget som har rättigheten att ge vinnaren ett skivkontrakt. Att detta stora företag, i brist på tillräckligt med lön till alla chefer, senare kan riva upp överenskommelsen förtäljer icke historien.
Det är synd att ungdomar vilka nyss fyllt sexton år ser fram emot denna tillställning som dyker upp i en stad nära dig varje år. Varför satsa på något så kortvarigt som en karriär inom popmusiken? Varför utnyttja den kommersiella marknaden för att leva sin dröm? Är den långa tiden av arbete med ens ytliga utstrålning verkligen värd en simpel skiva med låtar skrivna av någon som tar halva summan i sin egen ficka?
För mig handlar musik om känsla. Det är alltså ett sinne vi inte kan jämföra med varandra och därmed inte tävla inom. Dessutom önskar jag att pengar inte hade något med musik att göra. Det finns ingen dålig musik – bara olika sätt att lyssna på.
Dan Andersson
Kommentarer
Postat av: Alex
Programidén är bristande eftersom dess mål inte är att få fram bra artister, utan framgångsrika artister. Dessa två saker har allt som oftast inte mycket gemensamt.
Idol är definitivt inget program för musikälskare.
Trackback
