Det är alltid kul att starta om på nytt. Ny design. Nya tankar. Nya färger. Den här gången efter ett längre uppehåll. Skolans allt mer krävande uppgifter tog helt enkelt för mycket plats i min annars välfyllda vardag. Detta fick mig att stå över skrivandet för en stund och allt annat vilket inkräktade på mina studier.

Årets sista månad väntas troligen inleda under morgondagen och därmed tänkte jag, som den djupt kristna person jag är, sätta igång med att öppna första luckan för detta ovanligt snabba solvarv.

Under de dryga veckorna jag slagits om att försöka behålla ett accepterat betyg i samtliga ämnen har jag varit med om evenemang väl värda att rista ned i sten. Med start imorgon börjar jag berätta om det första i ordningen. Jag törs säga att det är klart väl värt att läsa, som allt annat. Läs det, helt enkelt.

På kvällen den tolfte november, då veckan innehållande allt och lite till hade sin mitt, satt jag på buss 807 och fann lugnet. Ett lugn före stormen må jag säga. Jäktandet inför sjudagarsperiodens stora föreställning försvann och tankarna flög istället runt bland något helt annat. Psykosociala men även döda minnen kunde bildligt visa sig i det skal jag befann mig i med vetskapen om att allt hopp var utom synhåll.

Vad tror du att det hände sen?