Hade inte planerat att följa upp temat från gårdagens otroligt innehållsrika/lösa (?) skrivning. Detta skulle tråka ut de få, men ändå så älskvärda personerna, som läser denna omsorgsfullt skrivna blogg. Istället väljer jag att hoppa raskt över till något helt annat och tänker inte lägga upp dagens text på ett argumenterande sätt utan mera i ett så kallat berättarstadie.

Gårdagens skandalösa och senarelagda väckning lade grunden till vad som kom att bli en mindre lyckad dag ur ens perspektiv att uppskatta måndagar. Givetvis hade även söndagens sena natt ett finger med i spelet. Självklart gav föregående dag en del energi att klara av veckans, sedan alltid, tråkigaste dag - tisdagen.

Varför tisdagen just varit ohotad segrare av meningslösa dagar har till stor del med placeringen i den sju dagar långa veckan. Dagen är strax efter den ofta lugna och avslappnade måndagen och ses därför som den verkliga starten på, då, fyra dagar lång skolvecka. Historiskt sett har även denna dominerat i antal timmar av lektioner. Då man numera går på en soft friskola känns det inte mer än rätt att man får sluta tidigare på den så tråkiga dagen, detta som komplement till alla tidiga morgonar och sena eftermiddagar jag tvingats gå igenom. Nog med historia då det är dags för att foka på den tisdag som just nu bara har ett par timmar kvar att existera.

Dagens tisdag innehöll väldigt många situationer man skulle kunna skriva läsvärda triviala artiklar om. Inte helt otippat fick man agera höglösare på engelska då man traditionsenligt blev utfrågad trots att man inte, av välvilja, sträckt upp en högerhand i luften. Denna hand satsade istället på att stödja det stegvis tyngre huvudet. Underbart är som allmänt känt - kort, den utlästa meningen lär ha passerat fem sekunder i längd för att vara exakt.

De nästkommande lektionerna innehållande diskussioner gällande religion samt svenska. Dessa verkar ha tagit sina två timmar utan att något speciellt minne slagit rot i ens huvud.

Hur som helst var det, som alltid, dags att förtära en välförtjänt måltid efter den bastanta frukost man fått i sig, dagen till ära. Då närliggande restaurang serverar mat från det stora landet borta i Asien kan man förvänta sig en hel del ingredienser av det starkare slaget. Själv har man alltid velat framstå som en tuffing då man slukar den minsta lilla senapsstrimma från en behållare som är märkt med etiketten, "extra stark", utan problem. Dessa tankar om min uthållighet vad det gäller stark mat har minskats en aning då en portionsförpackning av smörjan Sambal Oelek rördes ner i ens nudlar. Detta fick helt enkelt konsekvensen att skippa denna del av den annars goda maten.

En sådan tur att det finns xylitol-söta tuggummin nuförtiden. En dubbel dos sådana låter smaken i munnen istället kretsa mera kring mint istället för den nämnda starka sörjan.

Den återstående lektionen bestående av kunskap i områdena kring arbetsmarknad är bara en introduktion till vad som komma skall under nästkommande vecka. Bloggens ägare ska då ut och känna stämningen i arbetslivet och eventuellet uppmuntra sitt intresse angående framtidsplaner. Tills dess får man stå ut med att skriva om en hel del fortsatta dagliga händelser ur underteckands liv!

                                           

---

Danne Andersson - kanelbullar är en vacker kontrast mot kinas starka mat...